Warning: Undefined variable $show_stats in /customers/f/0/d/adolphssons.se/httpd.www/wp-content/plugins/stats/stats.php on line 1384
feb 14

Idag på alla hjärtans dag hämtade vi det fina lilla ”hjärtat” på förskolan. Han ville åka till Volvomuseét, hade sagt det till Åsa, vi får åka dit på tisdag.

Vi åkte till Björlanda kile, tänkte bara ta en liten sväng idag, sedan hem till er. Farfar sa att vi skulle köpa en matta till båten, ja sa Albin vi tar en orange, nja, sa farfar jag tror att det blir en blå. Tror inte att det finns några oranga, jodå sa Albin, jag vet att det finns sådana. Oj, då tänkte jag, hur ska detta sluta.

Vi åkte först en sväng och tittade på alla båtarna och isen, plötsligt fick Albin se flera oranga soptunnor, en sån vill jag gärna ha hemma sa han. Farmor och farfar övervägde ett ögonblick att stoppa in en i bagageluckan men hejdade oss, kan bli oanade konsekvenser för pappa och mamma.

När vi kom in i affären hittade vi många roliga saker att titta på. Plötsligt knallade  Albin fram till en annan kund, en man i 40-årsåldern som satt på golvet och tittade på båtstegar. Albin ställde sig väldigt nära,  lite nonchalant, lutade sig mot en hylla med ena armen. Hej sa mannen. Hej,  jag heter Albin Adlossnons sa han, jaha, ska du också köpa en stege. Nej, vi behöver en matta, sa Albin, en orange. Jaha, sa mannen. Undrar var dom finns.  Jag såg en orange soptunna som jag vill ha hemma, sa han också. Efter det följde en lång konversation, t o m mannens 10-årige son kom fram och lyssnade. Han är ju så otroligt social. Alla faller ju platt inför honom. Efter det fick Albin för sig att vi skulle köpa orange plastkulor, som man använder vid fiske. Jag behöver sådana, nej sa farmor, det går inte att fiska nu, det är ju så mycket is. Jag  kan visst fiska med pappa och mamma. Vi ”ordnade till” lite i hyllorna bland plastkulorna. Efter det åkte vi hem, det var en mycket trött liten kille som somnade en liten stund (Tur att vi inte åkte till Volvomuseét).

När vi kom hem serverades mellanmål, vi hittade den blåa, nästan utslitna sångboken och sjöng oss igenom nästa halva. Mysigt att sitta i soffan. Vi hjälptes åt att skriva ett kort till mamma och pappa att sätta i blommorna från Albin.

Önskar att jag hade kunnat filma den lille mannen och den stor mannens konversation.

feb 5

Nu var det dags för Båtmässa igen, jag var ju på den förra året och med den erfarenheten satte farmor och farfar på sig bekväma ”springskor” och tunna träningskläder för får man chansen att röra sig på stora ytor så ska man ta den.

Jag blev hämtad som vanligt, ganska trött lämnades jag ifred och fick vila i bilen ner till stan. Det var skönt, vi fick åka upp på översta våningen och parkera, man kunde se så mycket, en kyrka med en klocka på och Liseberg. Vi tog hissen ner och när vi kommit in lämnade vi in kläderna till en tjej. Inget skåp här inte. Direkt när vi kom in på mässan hittade jag en jätterolig gummibåt som jag provade, jag körde med ratten och kollade alla spakar. Efter det provade jag en massa båtar.

Vi fick ta en paus på en bänk, jag fick mellanmål, farmor hade tagit med två pannkakor och hallon. Vi satt på en bänk och åt, jag var verkligen jättehungrig, farfar skulle ta kort på oss men det enda som han lyckades fotografera var sitt eget öga. Teknisk kille, den där farfar.

Nu fick jag nya krafter, jag fortsatte att prova båtar, stora och små, dom med ratt och knappar var roligast. Farfar träffade några som han kände, VOLVO PENTA, stod det på en stor skylt. Då fick farmor bekänna färg för prata med dom killarna ville jag inte. Vi sprang förbi och farmor fick ropa hej i farten. Jag hittade en jättefin båt med en fin ratt, plötsligt kom en kille som heter Nick och pratade med farmor. Han frågade vad jag heter och jag sa ”jag heter Albin Adolsfsnon, jaha sa han, så pratade vi en lång stund. Jag pratade med andra också. Väldigt många ville veta vad jag heter. Knasigt.

Efter det åkte vi upp med rulltrappan, först träffade vi en kille som farfar känner, jag fick provköra en  bogpropeller i vatten, det sprutade så jättemycket, så roligt. Efter det gick vi till barnens avdelning och där var en kille som hade tråkigt, han pratade länge med mig och jag fick klistermärken och broschyrer och allt möjligt. Efter det blev jag så trött så jag måste simma uppför en lång ramp, många tyckte att jag var rolig. Vi köpte lotter av en tant, vi vann inget men jag fick ändå en bok av henne, förmodligen för jag pratade så trevligt med henne.

Det var långt att gå till bilen. När vi åkte hem var alla så spralliga, farmor sjöng som vanligt, nu hade hon hittat på en rolig sång som vi alla skrattade åt. En farfarchaufför är en man med glatt humör sjöng hon, farfar fick skratta som en tok (visa att han var en glad farfarchaufför)  och jag och farmor skrattade jättemycket åt farfar.  Plötsligt var vi hemma, så kom pappa hem. Farmor och farfar åkte hem till Selma.

jan 17

På morgonen sa farfar till farmor, idag skulle jag vilja åka till Volvomuseét tror du att vi kan övertala Albin att åka med. Vi åkte lite spända och hämtade Albin och javisst har ville gärna det. Tur.

Vi åkte vägen med 100 gupp, farmor matade med Kesella och hallon samt knäckemacka. Det är soppa på torsdagarna, idag var det köttsoppa och smörgås, Albin hade ätit ganska bra ändå gick all mellanmål ner. När vi kom till Volvomuseét lyste solen så fint över havet och ett stort fartyg låg vid kajen. Albin fick visa upp farmors kort för tjejen, Albin är en  välkänd och sympatisk besökare. Tjejen frågade var Albin bor, jag bort långt bort i Torslanda sa han då, det gör jag också sa tjejen så konverserade dom lite mer om det. En otroligt social liten person är han. Vi låste in kläderna i lilla facket, Albin har nyckeln i fickan hela tiden. Tur för farmor och farfar. Full fart mot Volvo Oceanrummet, lite golf och besök i bussen (som vi av nån anledning missat tidigare). Vi körde den stora båten och hejade på några killar som jobbade där. Så fortsatte vi i god fart mot rulltrappan, farfar lyfter upp Albin, farmor fick lära sig att man ska stå med fötterna på olika trappsteg. Tufft. Så kollade vi runt i god fart, i ”uterummet” var det väldigt fint. 3 nya bilar varav en hade öppningsbar tanklucka, den öppnades och stängdes ca 30 gånger. Riktigt funktiontestad, dom andra var kassa, gick inte att öppna. Så kollade vi så klart på alla fina bilar, konstaterade att fiskmåsarna var hemma, dom tjoade högt.

Efter det blev vi fikasugna, mmmmm goda morötter, farmor och Albin delade på ett vaniljhjärta. Så körde Albin in med den roliga Volvolastbilstrampbilen. Runt omkring bland lastbilarna, givetvis plingades högt i klockan på brandbilen. Så letade vi efter lastbilen som man kan gå in i. Konstigt den var borta, du får fråga tjejen var den är. Ja det ska jag göra sa Albin på vägen dit hittade vi den. Det är många knappar att trycka på så det blinkar överallt. Så tog Albin en bunt broschyrer, som vanligt, så åkte vi hem.

Det var en trött liten kille som somnade vid Låssby, när vi kom hem väckte famor Albin som ville sitta i knä en stund i bilen innan vi gick in. Inget gnäll,  bara glad fast han blev väckt. När vi kom in läste vi boken om olika fordon, vi kom på att vi  kunde flera sången om fordonen, Albin sjöng om stora maskiner, vi sjöng tillsammans om små cyklar som plingar och farmor kom på en ny sång om en busschaufför. Så sa Albin att han ville se på en film, farmor föll till föga klockan var 16.30, jag vet att du kan sa Albin. Han stärkte farmors självförtroende vad gäller komplicerade inställningar, fusklappen var borta. Med gemensamma krafter lyckades vi sätta på filmen om Lorax. Så kom pappa och mamma hem. Då blev han glad.

jan 15

Nu var det den ”vanliga” lille Albin igen, vi åkte först till Blomsterlandet för att köpa en ny blomma, Albin hade fått en som av misstag hade råkat ramla i golvet och gått sönder, lätt hänt. Där lånade vi en roligt ”handelskorg” med en bil under. Där kunde Albin sitta och köra. Vi träffade en tant som bor granne med farmor och farfar, Albin konverserade artigt med tanten. Vi kom på att pappa och mamma nog skulle bli glada att få varsin blomma också, naturligtvis skulle alla blommorna vara orange. Den finaste färgen av alla.

Sedan åkte vi hem till Tuve, Albin demonstrerade hur han, Eddie och Melvin ”halar” på förskolan. Vi lekte och sjöng, nu var det verkligen den vanliga glada, pigga lille A som vi kände igen. Härligt att se. Pigg och glad, full fart. Vi läste favoritboken Kiboko, då måste vi ha en mugg med vatten ”till hands” för när vi läser om att alla djuren är så törstiga så smittar det, då måste Albin dricka vatten också. Inte konstigt. Vi läste om Dinosaurierna och Petter och hans 4 getter (som Albin kan nästan utantill) Idag kunde vi inte se diamanterna för det var så molnigt (Brudaremasten). Pappa kom och hämtade.

jan 14

Efter lång ”sjukskrivning” var det dags att börja förskolan igen.

Farmor och farfar hämtade kl 14.00 och det var en glad men trött liten man som vi åkte hem med.

Efter lite mellanmål tillbringade vi hela eftermiddagen i soffan med nappen, filten och först Lennart Hellsings sångbok, vi sjöng om Krakel Spektakel, Herr Gurka och hans bror som har strumpor men inga skor. Den knasiga trollkarlen som bor i Indialand. Vi sjöng igenom boken 3 gånger. Efter det sjöng vi igenom den vita sångboken, lite trasig här och där, det är roliga ramsor också, vi hittade en om en katt som vi skrattade högt till. Ett litet försök till lek med farfar men tröttaste killen i stan tog det lugnt. När pappa kom hem blev Albin jätteglad. Ville gå upp och lägga sig………………….finaste lille vännen.

Trots tröttheten inget gnäll bara glad, helt underbar liten kille. En riktigt mysig eftermiddag.

dec 20

Idag skulle vi åka till stan sa farmor och farfar när dom hämtade mig.

Det var så mycket spännande att titta på när vi körde till stan. En massa grävmaskiner och stora lyftkranar, farmor och farfar sa att dom tror att dom gräver och bygger i hela stan.

När vi kom fram såg vi ett jättestort hus som var inslaget som en stor julklapp med röda band och en stor rosett på. Mycket ovanligt tyckte vi alla. Undrar vem som ska få den julklappen (Clarion Post Hotel).

Vi skulle ut och åka spårvagn, det var  spännande. Vi fick vänta en liten stund, det var  så mycket att titta på. Det stod en jättestor gran mitt på torget det var några som spelade julmusik.  Så kom Julspårvagnen. Den var väldigt gammal, när vi gått ombord fick farmor glögg och jag fick pepparkakor av två snälla tjejer med tomtemössor. En gammal man var konduktör, han pratade väldigt mycke med mig och farmor.  Tyvärr lyckades vi ”ställa till det”, min snigel fick lite av farmors glögg på sig. Vi torkade bort det snabbt. Så startade spårvagnen, den liksom gungade fram. I Taket satt gröna grankvistar, julblommor och apelsiner. Vi åkte över en bro, jag såg många båtar under bron. Jag sa till farmor att jag gillar hamnen med alla båtarna. Spårvagnen stannade på olika hållplatser, det var gratis att åka trots att man fick pepperkakor och glögg. Dom två tjejerna med pepparkakor tyckte att jag var en ovanligt trevlig liten passagerare, jag fick flera pepparkakor av dom. Så  sa farmor att pepparkakorna var slut, ha, ha det såg väl jag att dom inte var. Hon hade fått för sig någonting med många pepparkakor och magen. Tror jag inte på. Vi stannade på en hållplats och där blev det stopp, spårvagnarna  hade ingen ström.  Vi satt en lång stund, jag pratade med konduktören och dom andra passagerarna och tjejerna. Efter en jättelång stund ringde vi till farfar som hämtade oss på den hållplatsen. Vi skrattade och hade så roligt. Jag blev väldigt trött när vi satt oss i bilen, jag ville ha nappen och filten och somnade en liten stund. Så kom vi hem och jag vaknade, farfar bar in mig snabbt för jag blev lite frusen. Jag fick lite mjölk och rispuffar. Efter det sjöng farmor och jag för farfar, det var Krakel Spektakel och några andra roliga visor av Lennart Hellsing, jag kan dom jättebra. Så kom pappa hem och farmor och farfar åkte hem till Selma

dec 18

Idag kom farmor och farfar och hämtade mig, som vanligt.

När dom kom fick jag med ett stort pepperkakshjärta som det stod ALBIN på, det luktade så gott så jag blev så pepparkakssugen, farmor och farfar försökte ta  det från mig och hade nån konstig motivering  att vi skulle ta hem det och visa pappa och mamma. Jag tyckte det lät så tokigt, ett pepparkakshjärta som man inte får bita i. Hur går det när man bara är 3 år.  Hur som helst, det är ju allmänt känt att jag ”vet vad jag vill” så jag tog ett litet, litet bett och det smakade så otroligt gott. Bara ett sista bett försökte jag och tog ett rejält bett, nu hade farmor kapitulerat, farfar försökte fortfarande övetala mig att spara hjärtat. Bara ett sista bett sa jag igen. Farmor tyckte att det blev finare med några små bett i.  Plötsligt hade jag fått på kläderna och farfar och jag var på väg till bilen. Där fick jag en smörgås skuren i små bitar som mellanmål.

Farmor sa att vi skulle åka till stan och åka spårvagn, det går en Julspårvagn som man kan åka med nu. På radion pratade dom om att det var några bråkstakar i stan så vi ändrade oss.Vi åkte tillbaka till Torslanda, förbi där man bygger Volvobilar.  Vi kan åka en tur med Torslandabussen sa farmor. Vi hoppade ur bilen på första hållplatsen efter rondellen som man kör till Ica, där stod en farbror som jag frågade: Ska du också åka buss? Ja, sa han det ska jag göra. Bussen kom och vi steg på, jag fick vifta med farmors kort framför en apparat där det blinkade till. Det var en sån fin buss med många passagerare i. Jag fick sitta in farmors knä och titta ut, vi såg många roliga saker. Det var många tjejer och killar som steg av och på. Jag stirrade länge på en kille som hade jättekonstigt hår, ingenting på sidorna men långt och lockigt uppe. . (Farmors kommentar: Jag minns en gång när jag åkte med Albins pappa i samma ålder, en kille steg på bussen,  han tyckte nog att han var väldigt  cool, han hade några kompisar med sig. Han hade en mockajacka med långa fransar på, Albins pappa sa med hög röst, Ska han på maskerad? Killen blev blodröd i ansiktet och kompisarna skrattade. Så man tar en lite risk när man åker med små herrar). Plötsligt svängde bussen av de stora vägen, vi tyckte bara att det var roligt. Det var ganska många hållplatser och snart hade alla gått av bussen utom en tjej med ischockey klubba och en jättestor väska och vi. Vid sista hållplatsen gick hon av också, vi satt kvar och väntade på vad som skulle hända. Då stängde busschayffören av bussen och öppnade alla dörrar. Då frågade farmor var bussen skulle köra, tillbaka sa chauffören då. Jamen vi trodde att den körde mot Skrabro sa farmor då, fel buss. Vi hade hamnat ”långt bort i tok” (så säger man i Dalarna, farmors kommentar.). Vi fick ringa till farfar som kom och hämtade oss. En roligt tur var det i alla fall.

nov 22

Vad ska vi göra idag sa jag till farmor och farfar. Vi tänkte åka hem till oss, till Selma sa farmor.  Vill du det? Jag måste fundera mej sa jag då.

När vi kom hem blev Selma så glad, roligt att du kom Albin säger hon på sitt språk. Jag åt filmjölk och farmors kornflejks, ibland hittar jag stora dubbla, dom knastrar så gott i munnen. Så lekte farfar och jag med mina saker och med pengarna och kastanjerna, det är roligt att plocka med dom. Farmor hade hittat några små klossar som vi byggde med också. Så lekte jag skola med Selma, hon är så duktig att plocka fram godis som man gömmer för henne.

Efter det tog vi en fika, farmor hade köpt en liten kakburk till mig med Nalle Phu och hans vänner på, i den låg två pepparkakor och en annan liten kaka. Det började bli mörkt ute då kom jag på att det skulle vara roligt att bygga en koja under rumsbordet, jag hade alla kuddarna från soffan, min filt, Heffa och Sammy, Ior och ficklampan. Det blev så mysigt. Kom nu Göran sa jag till farfar. Både han och farmor var för stora för kojan. Så kom jag på att det blev mycket mysigare om man släckte alla lampor i huset. Utifrån såg man nog bara min ficklampa, undrar vad grannarna tänkte då. Farmor och jag stod och tittade ut genom fönstret när det var mörkt inne, man såg alla ljus så bra, jag såg diamanter som blinkade (masten vid Brudaremossen) , månen som kom fram emellanåt bakom molnen. Mysigt var det.  Jag låg och vilade lite i kojan med alla djuren. Snart kom pappa och hämtade mig, när vi åkte hem var det alldeles mörkt ute.

nov 6

Idag skulle vi åka till sta’n, på museum sa farmor. Universeum……………..

Vi åkte vägen med 100 gupp, förbi där dom bygger Volvobilar och där pappa och mamma jobbar.

Vi åkte över Älvsborgsbron, där ser man hamnen och stora båtar.

Vi kom till ett stort hus och utanför stod en stor dinousarie, han hade så lång hals så att han kunde äta löv från träden. Lile, lite läskig såg han ut.

Vi gick in genom en rolig dörr som snurrade runt. Givetvis lämnade vi våra kläder, vi fick betala med en guldpeng, jag hade, som vanligt, ordning på nyckeln i min ficka.

Vi åkte hiss up till 2’an. Då kom vi in i ett stort rum med en massa roliga saker. Jag och farmor började med att springa ikapp med en kackerlacka och en snigel. Efter en stund sprang jag själv, farmor blev nog lite trött i benen, jag har mycket mer spring i benen än hon har. Efter det gick jag på lina, farmor och farfar höll mig lite i händerna. Det fanns ett stort ”fat” med vatten och några stora strutar, där kunde vi göra jättestora såpbubblor. På ett annat ställe blåste det luft så hårt så den höll uppe en badboll. Man kunde givetvis stoppa luften så badbollen föll i golvet, då gick det bra att sparka den. Vi kunde lägga stora puzzel på golvet.

Plötsligt blev jag kissenödig, då gick vi in på toaletten, det gick så bra. Efter det gick vi upp till nästa våning, där fanns ”rymden”, farfar och jag pumpade det värsta vi kunde på ett handtag,  efter det tryckte jag på en knapp då skickade vi upp enl gul raket rakt upp i luften i ett glasrör. Man kunde trycka på röda knappar på väggen så att man fick poäng, vi spelade handboll alla tre och fångade på något konstigt sätt en boll som man bara såg på film. Så fanns en stor häst som man kunde sitta på, jag provade men hästen hade lite för bråttom så jag ville gå av. Det fanns en riktig polisbil som man kunde sitta i och trycka på knappar så att blåljuset lyste upp hela rummet. Det var en kille som satt så länge, jag var tålmodig och väntade, frågade farmor när det var min tur, det hörde pojkens mamma så hon lurade ut honom. Efter det gick vi i en massa små rum och tryckte på olika knappar här och där.

Efter det gick vi en sväng till djuren, ormarna tittade vi lite på, farmor sa att dom var ena riktigt latmaskar, hon tyckte nog att hon var rolig då. Vi tittade på stora fiskar som heter rockor, jag tyckte dom var roliga hade en lång svans. Så gick vi till hajarna och stora fiskarna, det var spännande, plötsligt kom en dykare simmande, han skulle städa inne bland fiskarna. Det tyckte jag och en annan kille var jättspännande. Plötsligt var en annan dykare precis över våra huvuden i en bassäng som var som en tunnel. Vi gick ut i regnskogen och där såg jag två sköldpaddor, när dom fick se mig fick dom så bråttom fram till mig. Den ena var så tokig, det stod en lite pall inne i buren, den försökte gå mellan benen på pallen och fastnade, den var tvungen att skaka sig loss, vi skrattade åt den. Även den kom fram till mig med full fart. Dom förstod nog att jag gillade dom.

Så gick vi ner till kläderna för vi var tvugna att åka hem. Det fanns så mycket roligt på det museet så vi hann inte fika, tur att farmor hade med sig smörgås som jag åt som mellanmål när vi åkte ner. När vi åkte hem var det mörkt ute, efter en stund började jag må illa, farmor hade en påse som jag kräktes lite i.  När jag kom hem var pappa hemma och jag mådde bra igen. Det var en roligt dag.

sep 5

Tisdag 4 september – onsdag 5 september
Lille A’s pappa åkte till Maastrich och mamma till Smögen. En söderut och en norrut.
Lille A chekade in på Adolphssons Mansion i Tuve.
Först åkte vi och hämtade bagaget på Skärvstensvägen, alla prominenta gäster har ”carrier” som ordnar med bagaget.
En liten röd resväska på hjul, en kudde och en plastpåse. Sedan hämtade vi lille A’ med entourage, d v s bäbiselefanten, kossan, blåa filten och nappen. Allt som behövs för att övernatta.
För att ligga riktigt bra till åkte vi till bilaffären med stjärna, en smörgås och juice serverades under transporten. Det var inte mycket som åts, han hade ätit bra på förskolan. I bilaffären med stjärna gick vi länge och tittade och klämde på saker, vissa skulle flyttas till ett nytt ställe. Besöket resulterade i att 5 små fordon, en elefant (som skulle stanna hos farmor och farfar) och ett memoryspel inhandlades. Vi åkte hem och lekte med dom nya bilarna, elefanten var väldigt gullig. Spelet sisådär, ska nog ta det en annan dag. Det var olika saken som var tvivelaktiva som skulle genomföras, när farmor protesterade hävdade den lille gästen att det stod på skylten. Svårt att motbevisa. Skyltar gäller ju, vi slingrade oss undan på något sätt.Så serverades middag, det blev pasta med ”grillspett” kycklingbitar och korvbitar. Lille A var jättehungrig, åt upp hela grillspettet och beställde mer korv, det blev 3 korvskivor till. Efter det serverades nyplockade hallon som inte uppskattades så mycket. Istället gick vi till Spaavdelningen på övervåningen. Det var populärt, vi tillbringade nästan en timma där, fingrarna var alldeles skrumpna. Efter det serverades te och smörgås till personalen, det tycker jag om sa lille A, utan mjölk smakade det blä (verkade det som) med med mjölk var det  jättegott. En knäckemacka knaprade han lite på. Så var det dags att gå och lägga sig, det var bäddat i sviten men då upptäcktes att orken var på upphällningen, då måste man tydligen köra ett extra race, och det gjorde man med besked. Både farmor och farfar var svettiga, för racet kördes i sängen med hårda gavlar, alla tre for omkring, två för att parera den lille mannens skuttande. Efter en stund, mitt i spektaklet ringde mamma som fick en osammanhängande bild av vad som pågick. Så läste farmor två böcker, Kiboko  (som var en av pappas favoritböcker, även sonens har det visat sig) och Plupp och fjällämlarna med olidligt mycket text (det blev en förkortad variant). Så var både lille A och farmor trötta. Vem tror du somnar först sa farmor, det gör jag sa lille A. Det stämde, det tog inte lång tid. När farmor skulle lägga sig låg en liten kille på tvären över sängen, lyfte försiktigt upp honom på kudden. Så sov vi till 5.15 då låg den lille mannen i fotändan och kliade på ett myggbett. Han fick nappen och filten och somnade om. Sov till ca 7.15, då var det inte så bråttom att gå upp, vi låg och myste en stund så åt vi frukost. Efter det var det en massa saker som skulle göras. Så småningom var gästen finklädd och ca 9.10 var vi på förskolan. Vi hämtade lille A kl 14.00 på förskolan, idag åkte vi till Stadsmuseet, tyvärr var barnavdelninge under ombyggnad men vi gick runt i lungt tempo med en mycket intresserad liten kille. Det är verkligen med stor glädje vi umgås med den lille mannen. Så åkte vi hem till mamma som kommit tillrätta. Pappa kommer imorgon.

« Previous Entries Next Entries »