I går var det planerat besök på BVC med läkarkontroll och obligatorisk mätning och vägning. Albin seglade igenom alla tester med högsta betyg givetvis och fick fina värden: 4,720 kg & 57 cm.
okt
30
Jaha, en vecka går fort och nu var det äntligen fredag igen, och fredag betyder ju vägning och mätning. 4310 g vägde vi in på idag vilket är 250 g upp på en vecka vilket är en normal och bra uppgång. ”Normal” tycker vi väldigt mycket om i dessa sammanhang. För övrigt kissades mamma nyss ner TRE gånger innan hon hann få på en ny torr blöja….inte illa. Nytt rekord faktiskt=)
okt
16
Då var det invägning igen och vi hade som förhoppning att Albin skulle ha gått upp dom där minimum 200g/vecka sedan förra fredagen. Glada och lättade blev vi när han vägde in på stabila 3690g (250g upp sedan sist) och har även sträckt på sig: 53,5 snygga cm innehar han! Ett hårt slit har som tur är gett resultat=)
okt
5
Jaha, då bar det av till BVC idag igen för vägning efter en helg då mina bråkiga föräldrar har försökt trycka i mig mer mat med en liten löjlig kopp efter varje ”måltid”. Den där koppen tycker jag är ur-tråkig så jag brukar antingen knipa igen munnen eller låtsas sova…..då blir dom lite frustrerade, men tyvärr är dom alldeles för envetna och bara fortsätter.
Vid invägningen idag visade det sig att jag inte hade gått upp speciellt mycket vilket inte mina föräldrar tyckte om. 3210g var min matchvikt vilket jag tycker är alldeles lagom, men det var jag uppenbarligen ensam om. Efter råd från Åsa (från BVC) så lurar dom nu i mig extra mat med en liten löjlig spruta istället för koppen. Att dom bara orkar…..och mest sliter stackars mamma som nästan inte gör annat än att hålla på med mat (tycker faktiskt lite synd om henne), för pappa har helt plötsligt börjat försvinna tidigt på morgonen och kommer hem framåt 4……vad sjutton håller han på med helt plötsligt????
sep
16
Idag var det rutinkontroll igen med sammanfattning av de gångna månaderna och allt vad det har inneburit. Givetvis var det även de ordinarie mätningarna. Var detta kanske det sista besöket hit?????
Bebis: 140 slag/min, Yvonne: ”magmåttet” 33 cm, Blodtryck 110/70
sep
4
I morse var det stora kollen igen med mätning, lyssna på hjärta m.m.. Allt såg bra ut, men barnmorskan och jag (M) var väl eniga om att man bör vila lite mer såhär i slutet av en graviditet…..men försök övertyga en enveten rackare om det om ni kan, som tycker att ”vila är tråkigt”!!! OK, det har väl helt kart gått åt det bättre dom sista dagarna……
aug
19
Idag var det rutinkontroll igen, och trots att det varit ”lite svajigt” ett par dagar så visade alla prover och mått på att allt låg helt bra och enligt linje (dock aningen lågt blodtryck för Yvonne).
Bebis: 136 slag/min, Yvonne: ”magmåttet” 30 cm, Blodtryck 90/70
jul
9
Idag var det rutinkontroll igen med mätning, koller m.m. och allt var på spår med den lilla ”livliga rackaren”. Vi höll oss inom alla utstakade ”normalkurvor” vilket känns tryggt! Full fart var det givetvis….som för det mesta nu för tiden!
Bebis: 142 slag/min, Yvonne: ”magmåttet” 24 cm, Blodtryck 100/55
jun
15
Idag var vi hos barnmorskemottagningen igen för ”rutinkontroll” där vi bl.a. skulle lyssna på hjärtslagen hos bebisen. När hon sätter dit apparaten på magen utbrister hon direkt ”O herregud vilken bestämd en vi hade här….” och får skruva ner effekten på apapraten. Detta tillsammans med tidigare spontana reaktioner som t.ex. ”det var minsann en livlig rackare”, från folk som jobbar med detta dagligen!!!….hur ska man tolka det!?
Vad har vi gett oss in på? =)